Frågor & svar

Det mesta du behöver veta om gymnasieantagningen. Hittar du inte svar här så kontakta din SYV.

Ansökan och antagning

Fritt sök och frisök- vad är skillnaden?

Fritt sök är när kommuner kommit överens om att alla elever som är folkbokförda där ska vara förstahandsmottagna på alla kommunala skolor i samma kommuner. Fritt sök gäller inom Fyrbodal.

Frisök innebär att du kan söka nationella program på alla kommunala skolor i hela Sverige, men att du då kan bli andrahandsmottagen och tas emot först om det finns platser kvar. Den sökta kommunens/samverkansområdets egna elever erbjuds plats först. Frisök innebär också att hemkommunen är skyldig att stå för resor till och från skolan men du har däremot inte rätt till inackorderingsbidrag. Om du tycker att du har skäl för att bli förstahandsmottagen kan du skriva ner dem och skicka med din ansökan. Din studie- och yrkesvägledare (SYV) kan hjälpa dig med de särskilda skälen.

Hur används mitt höstterminsbetyg?

Går du i årskurs 9 används ditt betyg från höstterminen i den preliminära antagningen. Den är klar i april, datum visas i tidslinjen på startsidan och under klockan Visa tidslinje. Den preliminära antagningen är till för att ge dig en bild av hur du ligger till, det är den slutliga antagningen på sommaren som är den som gäller till sist. 

Hur används mitt slutbetyg?

Ditt slutbetyg från årskurs 9 används vid slutantagningen. Den är klar i slutet av juni, datum visas i tidslinjen på startsidan och under klockan Visa tidslinje. 

Hur gör jag min ansökan om jag går på en skola utanför Fyrbodals antagningsområde?

Alla elever som är folkbokförda inom Fyrbodals antagningsområde ska göra sin ansökan via Antagning Fyrbodal. Alla som går på en skola inom området finns med i systemet och får ett brev med uppgifter om inloggning. Om du är folkbokförd inom området, men går på en skola utanför, ska du göra din ansökan via pappersblankett. Ta kontakt med Antagning Fyrbodal, antagning@fyrbodal.se  så skickar vi en blankett till dig.

Hur gör jag om jag ska flytta från Fyrbodals antagningsområde?

Om du ska flytta från antagningsområdet ska du anmäla flytt. Det kan du göra när du loggat in i Indra. Valet ligger längst ner i menyn under ditt namn. Du väljer vilken kommun du ska flytta till och kan skriva ett meddelande eller bifoga en fil till oss om du till exempel redan vet när du ska flytta.

Om du har frågor, kontakta din studie- och yrkesvägledare (SYV) för mer information.

Hur gör jag om jag ska flytta till en kommun inom Fyrbodals antagningsområde?

Om du ska flytta till en kommun inom Fyrbodals antagningsområde ska du lämna en flyttanmälan till din nuvarande kommuns antagningskansli. De kommer att skicka information till Antagning Fyrbodal så att vi får reda på att du kommer att flytta hit. Om du bor i en annan kommun när det är dags att söka till gymnasiet ska du göra din ansökan via den kommunens antagningskansli, även om du senare kommer att flytta. Du kan lägga till val till hela landet.

Hur gör jag om jag vill göra omval/ändra i mitt gymnasieval?

Fyrbodals antagningsområde har en justeringsperiod under våren, den startar när det preliminära antagningsbeskedet visas i april. Exakta datum kan du se på tidslinjen. Under justeringsperioden kan du ändra i dina val med hjälp av din studie- och yrkesvägledare. Är du nöjd med de val du gjorde i februari behöver du inte göra något under justeringsperioden.

Hur många val får jag göra?

Du får göra hur många val du vill, men det är sällan nödvändigt att lägga till en massa val.

Tips! Även om du är obehörig när du gör ansökan är det bra att lägga till val till både nationella program och introduktionsprogram - det kan ju hända att du blir behörig i slutbetyget. Skulle du fortfarande vara obehörig prövas du för antagning till ett introduktionsprogram i din ansökan, skulle du bli behörig i slutbetyget prövas du till ett nationellt program.

Hur räknas mina betyg?

Det är på slutbetyget från årskurs 9 som du räknar poäng när du söker till gymnasieskolan. Vid antagningen räknas betygen om till siffror och då ger A=20, B=17,5, C=15, D=12,5 och E=10 poäng.

Det är de 16 bästa betygen som räknas men har du läst modernt språk (M2) från årskurs 6 får du räkna 17 betyg. Räkna först dina 16 bästa betyg utom betyget i modernt språk och lägg därefter till betyget för språkvalet. Vid antagningen måste du uppfylla kravet på behörighet för det program du sökt.

Jag har fått en påminnelse om att jag ska svara på mitt antagningsbesked

Sista dag att svara på sitt antagningsbesked är 11 juli kl. 23.59. Dagen innan skickas en automatisk påminnelse via mejl till dem som inte svarat.

Jag har glömt mitt lösenord! Hur får jag ett nytt?

Det beror på!

  • Har du tappat bort ditt lösenord innan du loggat in första gången kan du kontakta din studie- och yrkesvägledare.
  • Glömmer du ditt lösenord efter den första inloggningen klickar du på "Glömt lösenordet?" så kommer det ett nytt till den e-postadress du angav när du loggade in första gången. Tänk på att bara klicka 1 gång och sen vänta tills det kommer ett mejl till din e-postadress. Det är viktigt att du angett en e-postadress som du kommer åt!

Kan jag överklaga beslutet om antagning?

Du kan inte överklaga beslutet om antagning. Om du anser att din ansökan behandlats felaktigt kan du skriva till Antagning Fyrbodal och berätta det. Om det har blivit något fel kommer det att rättas till. Vår adress hittar du längst ner på sidan.

Kan man bli antagen till två utbildningar samtidigt?

Du kan bara bli antagen till en (1) utbildning inom Fyrbodals och Göteborgsregionens antagningsområden. Det beror på att vi har samma antagningssystem. Om du har sökt utbildningar nån annanstans i Sverige kan det däremot hända att du också bli antagen till ett program där. Om du har sökt utbildningar på flera olika orter kommer de olika antagningkanslierna att ta kontakt med dig efter slutantagningen och fråga vilken plats du vill börja på. Du kan bara börja på en utbildning, resten måste du tacka nej till.

Mitt konto är låst - vad ska jag göra?

Om du försökt logga in i Indra 3 gånger med fel lösenord så låser sig ditt konto i 2 timmar. Leta reda på det rätta lösenordet och prova igen lite senare eller klicka på "Glömt lösenordet?" så kommer det ett nytt till din e-postadress.

När får jag antagningsbesked?

Under antagningsåret kommer du att få besked om antagning vid två tillfällen. Det första, förhandsbeskedet, får du när den preliminära antagningen är klar i april. Det beskedet är ett slags förhandsbesked där du får en bild av hur du ligger till. Att du är preliminärt antagen innebär inte att du säkert blir antagen i den slutliga antagningen.

Det andra beskedet får du när slutantagningen är klar i slutet av juni. Du ser ditt besked när du loggar in i Indra och det är också här du svarar på om du vill ha platsen eller inte. Du som är reserv till en utbildning har fortfarande chansen att bli antagen under reservantagningen som startar i augusti.

Elever från övriga landet får ett skriftligt besked med post.

 

När är sista dag att göra sitt gymnasieval?

På tidslinjen på startsidan och under klockan Visa tidslinje, visas datum för val till gymnasiet under året. Du som söker ett program med idrott eller färdighetsprov till ett estetisk ämne måste tänka på att ansökan till det kan vara ett annat datum än ansökan till sjäva programmet.

Om du har gjort ditt gymnasieval på en pappersblankett lämnar du den till din studie- och yrkesvägledare det datum skolan har bestämt.

Om jag inte kommer in, vad händer då?

Om du inte kommer in på någon av de utbildningar du sökt eller om du inte vill ha din plats ska du ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Då kan du få hjälp med att söka andra utbildningar, exempelvis introduktionsprogram.

Även om du är obehörig när du gör ansökan är det bra att lägga till både nationella program och introduktionsprogram - det kan ju hända att du blir behörig i slutbetyget. Skulle du fortfarande vara obehörig prövas du för antagning till ett introduktionsprogram i din ansökan, skulle du bli behörig i slutbetyget prövas du till ett nationellt program.

Vad gäller när jag ska söka utbildning med idrott?

Det finns tre varianter av idrott att läsa på gymnasieskolan:

  • RIG (riksreksryterande idrottsgymnasium)
  • NIU (nationellt godkänd idrottsutbildning)
  • Kurser i Idrott och hälsa

På söksidan kan du antingen söka på idrottens namn i sökrutan eller välja idrotten under valet Fler sökalternativ - Extra val.

Vill du gå NIU eller RIG måste du både lägga till utbildningen med idrott i din ansökan och göra en ansökan inom din idrott till specialidrottsförbundet. Du hittar mer information på www.soktillgymnasiet.se och på Riksidrottsförbundets webbplats, www.rf.se

Om du vill prövas för antagning till programmet även om du inte blir uttagen till NIU/RIG måste du lägga till en valrad till med samma program utan idrottsvalet.

Du hittar gymnasieskolornas egna information om utbildningar med idrott under deras egna sida.  Sök till exempel på skolans namn i sökfältet, och klicka på skolnamnet i träfflistan. Därefter väljer du Information om...

Vad händer med de val som ligger under det val jag blivit antagen till?

Antagning Fyrbodal prövar dina val rad för rad, uppifrån och ner i ordning. Om du bli antagen på ett val är inte något av de val som ligger under längre aktuella. Du kan inte välja att istället bli antagen på ett sånt val. Det är därför viktigt att du lägger in dina val precis i den ordning du helst vill komma in - den utbildning du helst vill in på ska ligga som nummer 1 och så vidare.

Vad händer med min ansökan om jag blir behörig i sommarskola?

Betyg från sommarskolan hinner inte komma in i tid för den slutliga antagningen. Har du blivit behörig i sommarskola kommer du att prövas för antagning i reservantagningen i början av augusti.

Vad innebär det att vara behörig?

För det första måste du ha avslutat grundskolan eller motsvarande utbildning och inte tidigare ha gått ett helt nationellt program eller International Baccalaureate (IB). För det andra måste du påbörja ett nationellt program senast det år du fyller 19 år.

För det tredje måste du ha godkänt betyg i vissa ämnen för att vara behörig till nationella program och vissa IM-program. Vilka ämnen det är beror på vilket program det är.

För att vara behörig till yrkesprogram måste du minst ha betyget godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt fem andra ämnen.

För att vara behörig till högskoleförberedande program måste du minst ha betyget godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt nio andra ämnen. Vilka de nio ämnena ska vara beror på vilket högskoleförberedande program du söker:

  • För att vara behörig till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet ska du, utöver matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska, ha minst betyget godkänt i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap + fem andra ämnen.
  • För behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet måste du istället, utöver matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska, ha minst betyget godkänt i biologi, fysik och kemi + fem andra ämnen.

För introduktionsprogrammen gäller följande:

  • Programinriktat val (IMV) kan sökas om skolan bestämt att det ska finnas platser när eleverna ska söka. Behörighetskraven är minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk + matematik eller engelska + fyra andra ämnen (har du godkänt i både matematik och engelska räcker det med tre andra ämnen)
  • Yrkesintroduktion (IMYRK), kan sökas om skolan bestämt att det ska finnas platser när eleverna ska söka. IMYRK är i första hand till för dig som saknar behörighet till yrkesprogram.
  • Individuellt alternativ (IMIND) kan inte sökas i Indra, dit görs intresseanmälan. Är i första hand till för dig som saknar behörighet till yrkesprogram.
  • Språkintroduktion (IMSPR) kan inte sökas i Indra, dit görs intresseanmälan. Är till för dig som nyligen anlänt till Sverige och ännu inte behärskar det svenska språket. Utbildningen lägger stor vikt vid det svenska språket och tanken är att eleverna snabbt ska kunna gå över till annan utbildning.

Vad menas med preliminärantagning?

Preliminärantagning sker på våren och grundar sig på betygen från hösterminen i 9:an. Du får ett förhandsbesked som du kan se om du loggar in i Indra. Det är ett besked som ger dig en bild av  hur du ligger till. 

Bor du utanför Fyrbodals antagningsområde, får du det preliminära antagningsbeskedet hemskickat till den adress där du är folkbokförd. Den preliminära antagningen är klar i april, exakt datum kan du se på tidslinjen på startisdan och under klockan Visa tidslinje.

Det besked du får vid den preliminära antagningen kan komma att ändras vid slutantagningen. Orsaker till det kan t ex vara att många elever höjer sina betyg under våren, att fler/färre söker programmet under omvalsperioden eller att skolan ändrar antalet platser på utbildningen. 

Om det i ditt förhandsbesked står "Erbjuden plats" på ett av dina val innebär det att du är preliminärt antagen till programmet just då. I slutantagningen på sommaren prövas alla elevers ansökan igen och då kan resultatet bli annat.

Det är alltså inte säkert att du blir antagen i slutantagningen även om du blivit preliminärt antagen i april.

Vad menas med slutantagning?

Slutantagningen grundar sig på slutbetyget för samtliga sökande. När vårterminen i årskurs 9 är slut skickar alla grundskolor in elevernas slutbetyg och på de betygen görs den slutliga antagningen. Antagningsbeskedet kan du se när du är inloggad.

Bor du utanför Fyrbodals antagningsområde, får du ett antagningsbesked hemskickat till den adress där du är folkbokförd.

Beskedet om antagning visas i Indra i slutet av juni, exakt datum kan du se på tidslinjen på startisdan och under klockan Visa tidslinje. På beskedet står om du är antagen och/eller om du är reserv till valda utbildningar.

Det är just det valet du blivit antagen på som gäller. Har du till exempel kommit in på val 1 kan du inte välja att istället börja på val 2. I så fall måste du göra ett sent omval och får vänta till reservantagningen på besked. Det bästa är att tacka JA till platsen på val 1 innan du lämnar in ett sent omval, på det viset säkrar du att du har en plats ifall det inte skulle finnas platser kvar på det andra programmet.

Om du vid slutantagningen har blivit erbjuden plats på ett introduktionsprogram men under sommaren kompletterar dina betyg, och därmed blir obehörig till det programmet, får du inte behålla platsen. Erbjudandet om platsen gäller bara så länge du har den behörighet som krävs för just det introduktionsprogrammet. Du kommer istället att prövas för antagning till nationellt program i reservantagningen.

Vad är ett samverkansavtal?

Ett samverkansavtal innebär att ett antal kommuner har kommit överens om något. Till exempel att tillsammans erbjuda alla elever utbildning på sina gymnasieskolor på samma villkor - att alla är förstahandsmottagna till programmen.

Inom Fyrbodal har alla kommuner kommit överens om att införa fritt sök, vilket innebär att alla elever som är folkbokförda i någon av kommunerna är förstahandsmottagna till samtliga utbildningar i samma område - det vill säga att alla konkurrerar med sitt meritvärde.

Vad är fri kvot?

Det finns möjlighet för vissa elever att söka i fri kvot:

  1. Du som har gått i grundskolan i ett annat land och har slutbetyg från det landet
  2. Du som har starka medicinska eller sociala skäl (särskilda omständigheter).

Det är huvudmannen för den utbildning du sökt som fattar beslut om att bevilja fri kvot eller inte. Beslutet fattas för varje sökt program. Vid bedömningen tas hänsyn till:

• förutsättningar att klara av utbildningen
• betyg
• intresse för utbildningen

Även du som söker i fri kvot (särskilda omständigheter) måste vara behörig till sökt utbildning. För dig som söker med dina utländska betyg måste du ha ett betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Är du obehörig kan du inte antas i fri kvot. Kontakta din studie- och yrkesvägledare om du har frågor.

Vad är färdighetsprov?

Estetiska programmet har ofta färdighetsprov eller antagningsprov. Provet innebär att du under en dag får visa vad du kan i ämnet. Vid färdighetsprov blir du poängsatt, vid antagningsprov blir du godkänd/inte godkänd. Särskilda varianter och spetsutbildningar kan också ha färdighets- eller antagningsprov.

Dessutom har IB, International Baccalaureate, prov. Du testas då i matematik och engelska för att skolan ska se om du har förutsättningar att följa undervisningen. Närmaste IB-utbildning finns i Göteborg.

Du hittar skolornas egen information om utbildningar med färdighetsprov under deras sidor i Indra. Sök till exempel på skolans namn i sökfältet, och klicka på skolnamnet i träfflistan. Därefter väljer du Information om...

Vad är första- och andrahandsmottagning?

Inom Fyrbodal har alla kommuner kommit överens om att införa fritt sök, vilket innebär att alla som är folkbokförda i någon av kommunerna är förstahandsmottagna till samtliga utbildningar i samma område - det vill säga att alla konkurrerar med sitt meritvärde.

Om du däremot söker till en kommunal skola utanför Fyrbodal och den utbildning du sökt finns på en kommunal skola i Fyrbodal måste din ansökan prövas.

Har du personliga skäl att gå i en annan kommun lämnar du dessa skäl till din studie- och yrkesvägledare som lämnar dem vidare till den som är ansvarig inom kommunen. Därefter yttrar sig din kommun över ditt önskemål och skickar din ansökan vidare till den kommun som du söker till. Den mottagande kommunen beslutar om du ska tas emot som sökande i första eller andra hand.

Om du blir förstahandsmottagen innebär det att du är med och konkurrerar om platserna tillsammans med de sökande i den kommunen. Om du blir andrahandsmottagen antas du först om det finns platser kvar efter att de förstahandsmottagna antagitss. 

Ovanstående gäller inte vid ansökan till fristående skolor, där är alla sökande förstahandsmottagna.

Vad är omval?

Justeringsperioden är några veckor på våren, den startar när det preliminära antagningsbeskedet visas i Indra i början av april, exakta datum ser du på tidslinjen. Under justeringsperioden kan du ändra i dina val med hjälp av din studie- och yrkesvägledare. Är du nöjd med de val du gjorde i januari ska du inte göra något under justeringsperioden.

Det går att ändra i ansökan även efter justeringsperioden, men det kan försvåra för dig att bli antagen. Vid sena ändringar kommer hela din ansökan (samtliga val, även dem du inte ändrat) att kodas som sent inkommen och du hamnar "sist i kön", efter alla ansökningar som inkommit i tid. Om det är fler sökande än platser, kommer din sena ändring inte att bli aktuellt förrän alla som är reserver vid slutantagningen har blivit erbjudna en plats till utbildningen. I justeringskön sorteras eleverna efter betyg. Sena ändringar hanteras först i reservantagningen i augusti.

Det är med andra ord väldigt viktigt att du är alldeles säker på att du vill göra en sen ändring. Din studie-och yrkesvägledare måste hjälpa dig att göra sena justeringar.

Vad är reservantagning?

I början av augusti påbörjas reservantagningen och sökande som stått som reserv, blivit behöriga i sommarskola eller gjort sena omval har chansen att antas. I reservantagningen kallas elever som är reserver till lediga platser. Om du är reserv efter slutantagningen har du också ett reservplatsnummer - antagningen görs i ordning.

Under sommaren tackar en del elever nej till den utbildning de erbjudits och då uppstår en ledig plats. Antagning Fyrbodal kontaktar då den elev som står i tur i reservkön. Händer detta innan skolan börjat meddelar vi eleven som står i tur via Indra och via mejl. Händer det efter att skolan börjat ringer vi till den elev som står i tur och frågar om hen vill ha platsen eller inte.

Antagning Fyrbodal håller på med reservantagningen till i början av september, datum visas i tidslinjen på startsidan och under klockan Visa tidslnje. Därefter är det varje skola som själva sköter byten och omval.

Vad är yttrande och mottagandebeslut?

Om du söker en kommunal skola utanför Fyrbodal och samma utbildning finns på en kommunal skola i Fyrbodal måste din ansökan prövas och den mottagande skolan besluta om du ska tas emot som sökande och om du i så fall ska tas emot i första eller andra hand. Om du blir förstahandsmottagen konkurrerar du med ditt meritvärde med alla andra elever, om du blir andrahandsmottagen konkurrerar du om de platser som blir över efter att de förstahandsmottagna eleverna antagits.

Om du har särskilda skäl att bli förstahandsmottagen i en annan kommun ska du lämna dessa skäl till din studie- och yrkesvägledare som lämnar dem vidare till den som är ansvarig inom kommunen. Därefter yttrar sig din kommun över ditt önskemål och skickar yttrandet vidare till den kommun som du söker till. Den mottagande kommunen beslutar om du ska tas emot som sökande eller inte och om du i så fall ska vara första- eller andrahandsmottagen.

Att du blir mottagen betyder inte att du är antagen på utbildningen. Det betyder bara att du har rätt att söka till kommunen och att du kommer att prövas tillsammans med alla andra sökande.

Ovanstående gäller inte vid ansökan till fristående skolor, där är alla sökande förstahandsmottagna.

Var hittar jag adresser till kommunerna?

Länkar till kommunernas webbplatser finns längst ner på sidan.  

Var hittar jag adresser till kommunernas utbildningsförvaltning?

Länkar till kommunernas webbplatser finns längst ner på sidan. På kommunernas hemsida kan du länka dig vidare till avdelningen för utbildningsfrågor.

Var hittar jag antagningspoängen?

Tidigare års antagningspoäng hittar du på www.soktillgymnasiet under rubriken Statistik.

Var hittar jag gymnasieskolornas uppropstider?

När slutantagningen är klar hittar du uppropstiden för skolan där du är antagen eller erbjuden plats vid ditt antagningsbesked under Mitt gymnasieval.

Var hittar jag kontaktuppgifter till de olika skolorna?

Skriv in skolans namn i sökrutan och klicka sedan på skolans namn i träfflistan. Då kommer du vidare till skolvyn och kontaktuppgifter finns längst ner till höger.

Var hittar jag kontaktuppgifter till min studie- och yrkesvägledare?

Det hittar du under Mitt gymnasieval när du har loggat in. 

Var hittar jag naturbruksgymnasier i Västra Götalands län?

Utbildningar finns på söksidan under rubriken Utanför antagningsområdet - "Naturbruksutbildningar i Västra Götalands län"

Varför får jag inte besked om mina lägrehandsval på antagningsbeskedet?

Antagning Fyrbodal prövar dina val i den ordning som du har rangordnat dem; först val 1, sen val 2, val 3 osv. Du kan endast bli antagen på ett val! Har du blivit antagen på ett val kommer de lägre valen inte längre att vara aktuella för antagning. Indra tar in dig på ett så högt val som möjligt.

Om du t ex gjort tre val i din ansökan och är behörig till alla kan du stå som reserv till val 1, vara antagen till val 2 och val 3 är då inaktuellt. I det fallet kommer Antagning Fyrbodal i reservantagningen att bevaka din möjlighet att bli antagen på val 1 om ledig plats blir ledig och du står på tur. Tills dess att du blir kontaktad är du antagen på val 2.

Varför måste jag uppge en e-postadress när jag loggat in?

Det enda brev du får hem är inloggningsuppgifterna till Indra. All annan information skickas via e-post till den adress du angett. Det går också att logga in i Indra och se informationen.

Om du glömt ditt lösenord kan du få ett nytt genom att klicka på Glömt lösenordet? på Indras startsida. Det skickas till din e-postadress. Det är därför viktigt att du anger en adress som du säkert kommer åt under hela antagningsperioden - alltså ända fram tills att skolan börjar i augusti. Det är bättre att ange en privat e-postadress istället för den du har i skolan eftersom den slutar fungera efter årskurs 9.

Vart skickar jag min ansökan?

Bor du inom Fyrbodals antagningsområde och går i årskurs 9 får du ett lösenord hemskickat till din folkbokföringsadress och kan sedan själv göra ditt gymnasieval i Indra. Vill du hellre göra gymnasievalet på papper kan din studie- och yrkesvägledare ge dig en ansökningsblankett som du sedan lämnar åter till dem.

Om du inte går på någon skola får du höra av dig till oss på Antagning Fyrbodal så skickar vi en blankett till dig. Du skickar sedan tillbaka den till oss, adressen ser du längst ner på sidan. Bor du utanför Fyrbodals antagningsområde kontaktar du din hemkommun för mer information.

Vem kan hjälpa mig med valet till gymnasieskolan?

Din studie-och yrkesvägledare på skolan eller i kommunen. Du hittar vem det är under Mitt gymnasieval när du har loggat in. 

Vilka språk kan jag välja mellan?

De vanligaste språken att välja på gymnasieskolan är franska, italienska, spanska och tyska. De språk som varje gymnasieskola erbjuder finns under varje utbildning i träfflistan på söksidan. När du loggat in, kan du bara se de språk i listan som du själv kan välja. Listan anpassas då efter vilket språk du eventuellt läst på grundskolan.

Utbildningar

Hur kan jag se vilka gymnasieskolor som är kommunala och vilka som är fristående?

På söksidan under Fler sökalternativ kan du välja Kommunala skolor eller Fristående skolor. Från början är båda valda.

Hur mycket praktik/arbetsplatsförlagt lärande (APL) har man på gymnasieskolan?

På yrkesprogram har man arbetsplatsförlagt lärande (APL) minst 15 veckor under sina tre år på gymnasiet, och det kan vara upplagt olika på olika gymnasieskolor och program. På lärlingsutbildning har du mer än 50% av utbildningen på en arbetsplats. 

Kan jag läsa mitt modersmål i gymnasieskolan?

Du som har annat modersmål än svenska kan välja att läsa ditt modersmål i gymnasiet men bara om språket talas i din familj och det finns tillgång till behöriga lärare. Du kan läsa ditt modersmål istället för modernt språk eller som individuellt val. Om du läser det som modernt språk kan det ge meritpoäng till högre studier.

Om ditt modersmål är ett nationellt minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) ska du få läsa det som modersmål i gymnasiet även om det bara är du som vill läsa språket och även om det är inte är det språk ni talar hemma.

Kan man gå på sommarskola för att bli behörig?

Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare för att få information hur det fungerar med sommarskola i din kommun.

Om du läst i sommarskola får vi inte dina betyg förrän efter slutantagningen. Har du blivit behörig i sommarskola prövas därför din ansökan för antagning först i reservantagningen i början av augusti. Du får alltså vänta lite längre på besked om du blivit antagen.

När har skolorna öppet hus?

Information om Öppet hus finns under varje utbildning och skola, en samlad lista finns på www.soktillgymnasiet.se

Vad betyder texten inom parentes i träfflistan på söksidan?

Gymnasieskolorna kan ange ett alternativt namn på sina program eller inriktningar om de vill. I så fall står namnet inom parentes efter det riktiga program- eller inriktningsnamnet.

Vad gäller för utlandsstudier?

För dig som vill studera utomlands finns idag många olika alternativ. Du kan läsa en termin, ett år eller en hel examen på ett universitet eller högskola utomlands. Du kan studera en yrkesutbildning utomlands eller åka på språkresa och lära dig ett nytt språk. Det finns flera organisationer med olika alternativ. Kontakta din studie-och yrkesvägledare på skolan för mer information.

Vad är dispens engelska?

För att vara behörig till de nationella programmen krävs betyg i engelska. Det finns möjlighet för vissa att söka dispens från det kravet. Det gäller bara dig som:

  1. På grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av din tid i grundskolan.
  2. Bedöms klara ett gymnasieprogram, inklusive engelskan.

Det är gymnasieskolan som avgör om de anser att du uppfyller båda dessa saker. Om gymnasieskolan beviljar din ansökan gör de en studieplan för din undervisning i engelska. Skolan ska också erbjuda dig undervisning i engelska på grundskolenivå.

Observera att dispensen enbart avser kravet på behörighet för att bli antagen till gymnasiet, du måste sen läsa engelska på gymnasienivå.

Kontakta din studie- och yrkesvägledare för mer information och ansökan. Ansökan om dispens ska lämnas in tillsammans med ditt gymnasieval.

Vad är en studievägskod?

Skolverket har skapat koder för de olika utbildningar som finns inom gymnasiet, så kallade studievägskoder. Med hjälp av koden kan du se program och inriktning samt ibland mer detaljerat information om utbildningen, till exempel om det är lärling.

BAHUS0L = Bygg- och anläggningsprogrammet (BA), med inriktning Husbyggnad (HUS) i lärlingsvariant (0L).

Vad är ett nationellt program?

Det finns 18 nationella program varav 12 är yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Programmen är i grunden uppbyggda på samma sätt oavsett i vilken kommun eller skola programmet finns.

Ett nationellt program består av:

  • gymnasiegemensamma ämnen (finns på alla program, till exempel svenska och matematik)
  • programgemensamma karaktärsämnen (till exempel Företagsekonomi på Ekonomiprogrammet)
  • inriktningar (på de flesta program)
  • programfördjupningar
  • individuella val
  • gymnasiearbete
  • på yrkesprogrammen ingår också APL, arbetsplatsförlagt lärande.

Vad är gymnasiegemensamma ämnen?

De gymnasiegemensamma ämnena är Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Matematik, Naturkunskap, Religionkunskap, Samhällskunskap samt Svenska/Svenska som andraspråk.

Det är samma ämnen för alla program men det varierar mellan programmen hur mycket i de olika ämnena du läser. På Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet läser du inte ämnet Naturkunskap eftersom andra naturvetenskapliga ämnen ingår i programmen.

Vad är individuella val?

På alla gymnasieprogram finns individuella val. Inom det valet kan du välja olika kurser som just din gymnasieskola erbjuder.  Det kan vara allt ifrån språk, matematik och engelska till idrott, servering och djurhållning, beroende på vad skolan erbjuder. Du får betyg i de kurser du läser inom ramen för individuellt val och de kommer att finnas med på ditt slutbetyg.

Vad är introduktionsprogram?

Introduktionsprogrammen är för dig som inte är behörig till ett nationellt program. Det finns fyra introduktionsprogram.

Programinriktat val (IMV) - inriktas mot ett yrkesprogram eller studieförberedande program, med målsättningen att du snart ska gå vidare till det nationella programmet. Programmet har behörighetskrav med godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk + engelska eller matematik + 4 andra ämnen eller svenska/svenska som andraspråk + engelska + matematik + 3 andra ämnen.

Yrkesintroduktion (IMYRK) - en yrkesinriktad utbildning på 1-3 år som leder till arbete eller till studier på ett yrkesprogram. Utbildningen är i första hand till för dig som inte är behörig till ett yrkesprogram.

Individuellt alternativ (IMIND) - utformas efter varje elevs förutsättningar under 1-3 år och kan innehålla grundskoleämnen, gymnasieämnen och motivationsinsatser. Syftet är att förbereda för yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden. Utbildningen är i första hand till för dig som inte är behörig till ett yrkesprogram.

Språkintroduktion (IMSPR) - ska ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och med snabb övergång till annan utbildning.

IMYRK och IMV kan sökas, till övriga program görs en intresseanmälan. De sökbara programmen kan ha platser avsatta redan från början och de elever som antas till de platserna får antagningsbesked i juni. Antagning och placering till IM görs dock ofta i augusti, så det är vanligt att du får vänta på besked tills dess.

Kontakta din studie-och yrkesvägledare om du vill veta mer.

Tips! Även om du är obehörig när du gör ansökan är det bra att lägga till både nationella program och introduktionsprogram - det kan ju hända att du blir behörig i slutbetyget. Skulle du fortfarande vara obehörig prövas du för antagning till ett introduktionsprogram i din ansökan, skulle du bli behörig i slutbetyget prövas du till ett nationellt program.

Vad är programgemensamma karaktärsämnen?

Programgemensamma karaktärsämnen är de ämnen som ger varje program dess speciella innehåll, det vill säga karaktär. På El- och energiprogrammet läser du till exempel mekatronik och energiteknik. På Samhällsvetenskapsprogrammet är programgemensamma karaktärsämnen istället filosofi och moderna språk. Ämnena är alltså olika beroende på vilket gymnasieprogram du studerar på.

Var kan jag hitta alla gymnasieutbildningar som finns inom en viss kommun?

På söksidan kan du välja kommun under Fler sökalternativ - Välj kommun eller skriva kommunens namn i sökrutan.

Var kan jag hitta vilka utbildningar som finns inom Fyrbodals antagningsområde?

På söksidan hittar du alla utbildningar inom vårt antagningsområde.

Var kan jag hitta vilka utbildningar som finns på fristående gymnasieskolor?

På söksidan under Fler sökalternativ kan du välja Fristående skolor. Vill du söka till fristående skolor utanför Fyrbodals antagningsområde måste du kontakta din studie- och yrkesvägledare som hjälper dig att lägga till valet i din ansökan.

Vilka riksrekryterande utbildningar finns det?

På söksidan kan du välja Utanför antagningsområdet och menyalternativet Riksrekryterande utbildningar.

Vilka språk kan jag läsa i gymnasieskolan?

Svenska och engelska är obligatoriskt. Exempel på andra vanliga språk som gymnasieskolan kan erbjuda är franska, italienska, spanska och tyska. Utbudet och nivåer på språket varierar mellan gymnasieskolorna. Du kan också läsa ditt modersmål.

Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål, det vill säga finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, erbjuds även om det endast är en elev som vill läsa språket och oavsett om det är elevens dagliga umgängesspråk hemma.

Gymnasiesärskolan

Var hittar jag information om gymnasiesärskolan?

Ansökan och antagning till gymnasiesärskolan hanteras av skolorna själva. Ta kontakt med din SYV eller med rektor för gymnasiesärskolan i din kommun för mer information.

Högre utbildning

Vad är grundläggande behörighet till högskola/universitet?

För att få grundläggande behörighet måste du ha examen från ett högskoleförberedande program, eller yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng.

Vad är högskoleprovet?

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som kan öka dina chanser att komma in på högskoleutbildningar. Om du gör provet deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen. Provet erbjuds två gånger om året.

Vad är meritpoäng?

Meritpoäng kan du få genom att läsa vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. Med hjälp av meritpoängen kan du höja ditt totala betygsvärde vid ansökan till högskola och universitet.

På gymnasieskolan

Har alla skolor skollunch?

På de flesta gymnasieskolor ingår gratis lunch varje dag. Det kan dock finnas undantag, det bästa är därför att du kollar med skolan.  

Har jag rätt till studiehjälp eller studiemedel?

Läs mer på CSN:s webbplats (Centrala studiestödsnämnden),  www.csn.se - där finns all information du behöver.

Hur gammal får man vara för att läsa ett nationellt program?

Du får påbörja ett nationellt program till och med det år du fyller 19 år. Från det år du fyller 20 år kan du söka vuxenutbildning.

Måste jag läsa språk?

På alla program måste du läsa svenska och engelska. På Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet måste du läsa ytterligare ett språk. På övriga nationella program är det frivilligt att välja om du vill läsa något mer språk.

Vad innebär Svenska som andraspråk?

Du som har ett annat modersmål än svenska kan välja att läsa svenska som andraspråk istället för svenska. Ämnet ger samma behörighet till högre studier som svenska.

Vem får busskort?

De gymnasieelever som har 6 km eller längre till skolan är berättigade skolkort för sina dagliga resor till och från skolan. I vissa kommuner måste man ansöka om skolkort. Mer information och blanketter för detta finns på kommunernas webbplatser eller på respektive skola.

Vem kan få inackorderingstillägg?

Om du måste flytta hemifrån för att gå på gymnasiet kan du ansöka om inackorderingstillägg. Om du är andrahandsmottagen är din hemkommun inte skyldig att bevilja tillägg. Regler och belopp skiljer sig åt mellan kommunerna, så kontakta din hemkommun för information om vad som gäller för dig.